10 steg fram och 5 tillbaka

10 steg fram och sen 5 tillbaka. Det är så känslan är när jag tänker tillbaka på hur hälsoarbetet sett ut sedan jag började på Drottninghögsskolan för två år sedan. Från att ha tagit över ett arbete där det inte fanns någon idrottslärare till att ha drivit hälsoarbetet och idrottsundervisningen framåt känns det förhållandevis bra.
Vi har kommit en bit på vägen i skolans hälsoarbete, men jag kommer nog aldrig känna att jag är helt nöjd. Personalomsättning gör att vi nästan får börja om varje termin. Men är det så villkoren är så är så kör vi på det. För att titta tillbaka i backspegeln så fanns följande processer igång förra läsåret: - sexorna planerar läsåret utifrån kunskapskraven i idrott och hälsa. Planeringen följs av alla årskurser. - sexor ledde fritidsbarn i idrottshallen - pulsträning i alla klasser i mellanstadiet - motionscyklar i klassrummet som eleverna använde bla när de läste och kollade en film i dåvarande trea. - walk and talk-möten när vi hade samtalsgrupper i personalen - genrepedagogik kombinerad med pulsträning och ikt i dåvarande sexa. - praktisk teori i dåvarande sexa. Vi gjorde det teoretiska i idrott och hälsa praktiskt genom film, teater och dans. - genrepedagogik, ikt och idrott kombineras - hälsoprojekt på fritids där bla.a samarbeten med Dalhem ingår - eldins fotbollsskola efter skoltid - rastvagn och rastlekar - zumba för elever och personal
Och var är vi idag? - sexorna planerar läsåret utifrån kunskapskraven i idrott och hälsa. Planeringen följs av alla årskurser. - genrepedagogik kombinerad med pulsträning och ikt i nuvarande sexa. Femmorna är i uppstartsfas. - motionscyklar i klassrummet som eleverna använde bla när de läser och kollar film i nuvarande fyra. - extra teori med genrepedagogik och ikt kring idrott och hälsa i sexan - genrepedagogik, ikt och idrott kombineras och har utvecklats. Eleverna är mer förtrogna med kombinationen och i ettan blir det en naturlig del av undervisningen redan från början - eldins fotbollsskola efter skoltid - hälsoprojekt på fritids där bla.a samarbeten med Dalhem ingår - pulsträning har påbörjats med treorna. - sexor leder ettor. Tanken med arbetssättet är att ettorna får stöd i både den praktiska och den teoretiska delen där sexorna vägleder dem. Sexorna övar ledarskap och utvecklar sitt språk - treor och ettor har idrott tillsammans en gång i veckan. Anledningen är att eleverna ska lära av varandra. Treorna ska öva sitt ledarskap och får agera förebilder. - tvåorna är i en inledningsfas där de har 30 extra minuter inlärning i utemiljö - tre veckors intensivsimning i sexan
Känslan är att vi är igång, men vi behöver komma längre! Vad är då nästa steg? Kanske är det något av följande? - klassrum anpassade för rörelse; ståbord, balansbollar att sitta på, pedaler under borden, white boardtavlor på alla väggar. - uteklassrum och utelektioner - brain-breaks - praktiska teorilektioner Jag är redo! Är ni redo? Men då kör vi!

Vi måste ta ansvaret - rör på er!

Under det senaste året har media det flitigt diskuterats huruvida barn rör sig tillräckligt mycket eller inte och ämnet idrott och hälsa har ofta fått stå i skottgluggen. De som diskuterat har ofta refererat till antingen sin egen skolgång eller till sina barns skolgång och det har sällan varit något positivt som sagts. Åsikterna har ofta handlat om att eleverna rör sig för lite, de får stå i kö och det bara är bollspel osv. Sällan har någon av åsiktshavarna refererat till någon forskning eller till någon bredare undersökning. Och det är lugnt, Det behöver de inte heller. Alla får gärna ha en åsikt kring skolan och jag uppskattar engagemanget. Men frågan är vad det bidrar med? När jag lärde mig köra bil så fick jag ha teorigenomgångar, läsa på inför teoriprovet och ha en hel del tid som inte spenderades i bilen. Nu spenderar jag inte så mycket teoritid kring min bilkörning eftersom jag nu har grunderna och kan ägna tiden i bilen. Jag skulle kunna dra flera olika liknelser och det skulle förmodligen alla andra också kunna göra. Min poäng är att idrottsämnet i skolan har en viktig del där idrottslärarna ska ge eleverna en grund så att de kan fatta hälsosamma val senare i livet. Vill vi ha barn som rör på sig behöver alla på skolan ta ett ansvar. Att rörelse och inlärning hör ihop är knappast något nytt längre. Anders Hansen har skrivit både ”Hälsa på Recept” och ”Hjärnstark” som beskriver fördelarna och vad som händer i hjärnan under rörelse. Boken Spark av John j Ratey som handlar om rörelse och inlärning har inspirerat en stor del av lärarkåren. Arne Kastenbom på Rönnowska skolan I Helsingborg har drivit pulsträning i flera år med framgångsrika skolresultat. Jag skulle kunna göra listan lång med flera referenser till forskning, men nöjer mig här. Så om vi vill ha barn som rör på sig mer så måste alla lärare, skolledare, föräldrar och politiker ta ett gemensamt ansvar. Som lärare kan du införa mer rörelse i samtliga lektioner. Som förälder kan du röra dig med barnen. Som politiker kan du ta beslut som ger barnen möjligheter att röra på sig. Den naiva bilden som ges av idrottslektionerna i media behöver nyanseras. Som idrottslärare kan jag låta mina elever röra på sig under idrottslektionerna, men det jag vill är att de får den kunskap de behöver för att kunna röra på sig resten av livet.
Visa fler inlägg